4 oktober var dagen för alla världens kanelbullar. Kanelbullar som det i princip bara vi i sverige som kan baka. Caféer hade extraöppet, arbetsplatser serverade bullar till anställda, på Tv pratades det om denna smaksatta vetedeg. Den 10 oktober var det dagen för psykisk ohälsa. Den gick nästan obemärkt förbi. Inte var det ett enda café som hade extraöppet för att sprida kärlek och omtanke. Inte var det någon på min arbetsplats som ens lyfte ämnet. Dagen som är till för att lyfta ett av de viktigaste ämnen som finns försvann precis som alla andra dagar.
Den 10 oktober borde bli dagen att komma ihåg. Dagen att ta hand och värna om varandra. Om alla andra dagar nu får gå så borde den 10 oktober bli dagen då man vågar ställa den obekväma frågan att fråga hur någon mår och samtidigt vara beredd på ett ärligt svar.